Till minne av en villkorslös kärlek av Jonas Gardell
Jonas Gardell har skrivit en 550 sidor lång släktkrönika, tillika kärleksförklaring till sin mamma Ingegärd.
Boken är, som allt Gardell skriver, vackert formulerad och stundtals riktigt gripande.
Den kunde dock lätt vara 200 sidor kortare. Släkthistorierna från 1700-talet är så extremt detaljerade och tillför inte historien något utan tröttar ut mig som läsare och får mig att tappa intresset.
Det bästa med boken är det nyanserade porträttet av den komplexa kvinna som Ingegärd är; vingklippt och utan möjlighet att få använda sin intelligens på det sätt hon trodde hon skulle få, men med en okuvlig frihetslängtan. Och den grymhet som sjukdomen demens innebär, den utplåning av värdigheten som det innebär.